Är väl egentligen lika bra att jag tar livet av mig.

Min bästavän från förra sommaren kommer knappt ihåg mig. Som om jag inte ens var där, med henne. Hela jävla sommaren. Brydde mig om henne. Hela jävla tiden.

Min pojkvän älskar att misshandla mig. Och jag vet inte ens vad jag känner om det. Och han är beroende av sex, och jag gillar inte ens sex. Sex är obekvämt och mentalt utmattande. Och jag vet inte vad jag känner.

Allt som händer är bara vad dom vill.

Vad allt går ut på är att saker ska hända, att folk ska ha tidsfördriv, och att alla ska vara miserabla.

Jag vet inte.

Jag hoppas jag har magsår och dör. Eller cancer. Aids. Så länge jag dör.

Men jag vågar inte ta mitt eget liv. Så enkelt är det inte. Är för smart för att bara göra det.

Hatar verkligen livet. Vet inte vad jag ska göra.

Fan.

fan.

lkdsnglksngl

borde gråta, men hur gjorde man det egentligen