And maybe the sun keeps coming up, because it has gotten used to you
sleglsegnlgnldrgn
Jag är så redo att dö så det är inte sant.
Jag tycker det är så jävla tragiskt.
Jag skulle ju hålla mig levande. Jag sa ju det
Lovade det.
Men jag vet inte. Jag lider rätt så hårt ändå. Det låter löjligt som fan
Ingenting går.
Är så AFK från världen
Folk förstår inte
Folk lyssnar inte
Folk vill bara få sin vilja igenom
Men jag kan inte anpassa mig längre
För mycket att kunna, för mycket att göra, för mycket måsten
En frihets beroende, självmordsbenägen, sjuk, filosof
Ska fan inte behöva göra allting som alla andra vill göra.
Man borde få göra det man vill göra.
"dagens ungdomar har så mycket val"
Bullshit
sdgnlwngawg
2012-04-26 @ 03:32:36
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Permalink Allmänt Kommentarer (0)
Jag insåg att jag inte hade något att dölja
Det här med livet
Jag kommer fucka upp allting.
För mitt undermedvetna har bestämt det
För jag vet inte om jag vill det eller inte
Och en sida av mig bestämmer alltid om jag inte vet.
Så jag kommer fucka upp allting.
Och det är inte roligt. Alls
Allt jag gör, gör jag oftast för att må sämre
Bara se hur långt det kan gå
Bara se det där lidandet i att göra dumma saker.
Bara gå emot svensson livet som om man var värsta rebellen.
Men svensson livet är bra. Skaffa jobb, familj, tjäna bra med pengar, dö älskad.
Varför ser jag ingen lycka i det?
Vad ser jag lycka i egentligen?
Det är som att jag söker efter sånt jag inte ens vet vad jag snackar om
Nån slags ultimat lycka jag intalat mig själv finns.
Det gör mig inte glad
Det gör mig frustrerad
Och att ingen ser hur dålig jag mår? Att ingen ens orkar bry sig.
"Hon ler varje dag, hon har inte varit med om något, hon älskar alla, hon är snäll"
Ingen som bara vill fråga, Men vem är hon?
Ingen som ens är nyfiken?
Jag förstår det inte
Ingen som vill va min vän?
Bara att nån försöker rejält skulle vara fint
Även om jag skulle få säga åt dom att jag inte kan ha nån vän
För jag är sjuk
Jag vet att jag är sjuk.
Jag har ingen diagnos
Men inte fan behöver jag det för att veta vad jag är
Hur jag känner
Va inte dum
Jag har inga vänner
Vem skulle verkligen känna att, jag förlorade det finaste jag hade, om jag dog?
Vem fan?
Men man får inte gnälla. Nej man får inte det
För man får inte må dåligt
Man får inte skära sig
För tänk vad folk säger????!?!!?!
- Vem fan bryr sig om folk? Det är min kropp, mitt val, min rättighet.
Nej, så är det inte. Du är inte myndig. Då äger dina föräldrar dig.
- Så det är inte mitt liv förns jag blir en viss ålder? Det är inte rätt att få ha ett eget beslut förns du har rättighet att vara ensam? Bullshit
Vad kommer jag säga när jag blir gammal?!?!?!
- Låt mig hinna bli gammal innan du snackar om framtiden. Kanske inte ens lever då? Hur ska jag kunna veta. Och det är minnen. Ärr är minnen. Inte en jävla häx förbannelse jag kommer gråta över varje natt.
Vem kommer älska dig?!??!?!
- Ingen. Precis som vanligtvis
Vad ska du säga till dina barn??!?!?
- Ska inte ha några.
Vad gör du när du inte har nånstans kvar att skära?!?!?!
- Slutar? Måste jag utveckla mer för dig att förstå?
Nej, jag hatar allt.
Jag hatar alla
Livet gör mig frustrerad
Och jag har ingen att prata med
Och det är hemskt
Det här med livet
Jag kommer fucka upp allting.
För mitt undermedvetna har bestämt det
För jag vet inte om jag vill det eller inte
Och en sida av mig bestämmer alltid om jag inte vet.
Så jag kommer fucka upp allting.
Och det är inte roligt. Alls
Allt jag gör, gör jag oftast för att må sämre
Bara se hur långt det kan gå
Bara se det där lidandet i att göra dumma saker.
Bara gå emot svensson livet som om man var värsta rebellen.
Men svensson livet är bra. Skaffa jobb, familj, tjäna bra med pengar, dö älskad.
Varför ser jag ingen lycka i det?
Vad ser jag lycka i egentligen?
Det är som att jag söker efter sånt jag inte ens vet vad jag snackar om
Nån slags ultimat lycka jag intalat mig själv finns.
Det gör mig inte glad
Det gör mig frustrerad
Och att ingen ser hur dålig jag mår? Att ingen ens orkar bry sig.
"Hon ler varje dag, hon har inte varit med om något, hon älskar alla, hon är snäll"
Ingen som bara vill fråga, Men vem är hon?
Ingen som ens är nyfiken?
Jag förstår det inte
Ingen som vill va min vän?
Bara att nån försöker rejält skulle vara fint
Även om jag skulle få säga åt dom att jag inte kan ha nån vän
För jag är sjuk
Jag vet att jag är sjuk.
Jag har ingen diagnos
Men inte fan behöver jag det för att veta vad jag är
Hur jag känner
Va inte dum
Jag har inga vänner
Vem skulle verkligen känna att, jag förlorade det finaste jag hade, om jag dog?
Vem fan?
Men man får inte gnälla. Nej man får inte det
För man får inte må dåligt
Man får inte skära sig
För tänk vad folk säger????!?!!?!
- Vem fan bryr sig om folk? Det är min kropp, mitt val, min rättighet.
Nej, så är det inte. Du är inte myndig. Då äger dina föräldrar dig.
- Så det är inte mitt liv förns jag blir en viss ålder? Det är inte rätt att få ha ett eget beslut förns du har rättighet att vara ensam? Bullshit
Vad kommer jag säga när jag blir gammal?!?!?!
- Låt mig hinna bli gammal innan du snackar om framtiden. Kanske inte ens lever då? Hur ska jag kunna veta. Och det är minnen. Ärr är minnen. Inte en jävla häx förbannelse jag kommer gråta över varje natt.
Vem kommer älska dig?!??!?!
- Ingen. Precis som vanligtvis
Vad ska du säga till dina barn??!?!?
- Ska inte ha några.
Vad gör du när du inte har nånstans kvar att skära?!?!?!
- Slutar? Måste jag utveckla mer för dig att förstå?
Nej, jag hatar allt.
Jag hatar alla
Livet gör mig frustrerad
Och jag har ingen att prata med
Och det är hemskt